Sixten har gått tillbaka in i fasen Nu-ska-jag-vara-en-knäkatt-igen.
Så fort har får chansen kommer han och tränger ner sig i famnen för lite mys. Jag försöker leka med honom men hans halvtappra försök till att jaga råttorna är menlöst. Ingenting tycks få honom att vilja springa och leka, och det var den anledningen till att jag skaffade mig Attmar (som jag förövrigt håller på att sakna ihjäl.)
Jag förväntar mig att Sixten kommer bli riktigt tjock igen. Han hade då roligt med Attmar. Springa, jagas och tumla runt. Det blir nog att skaffa Sixten en brorsa. En grabb, likt alla karlar så gillar katten att mäta styrka med brottningsmatcher. Älskade kattrackare, jag hoppas han ska bli lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar