Idag ska Attmar flytta från mig till sitt gamla hem. De har saknat henne och vi kom överens om att det var bäst för Attmar att bo där.
Så nu blir det bara jag och Sixten igen, men det är väl lika bra eftersom jag inte tror att jag kommer bo kvar här nå mer.
Vill inte bo i en stad som står helt stilla. Jag är rastlös, less och har precis gjort slut med den person som betyder mest för mig. Man förlåter men man glömmer inte vissa saker. Det ligger djupt inom än och gror. Man blir ledsen och arg på varandra för små saker tills det exploderar och nu är allt så skadat att jag klarar inte av att ens höra dess namn. Lost the trust.
Vill rymma härifrån och göra det jag vill göra. Jag vill inte ruttna bort i staden som alltid sover.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar