Livet hatar mig den här veckan.
Stod och lockade håret på morgonkvisten, tyckte det luktade lite konstigt. Ignorerade och forsatte. Vipps så exploderar (varning för överdrift) Platttången, får en elchock och den flyger ur min hand. Hela lägenheten slocknar, tvn dör, lysröret i badrummet går sönder. Det är knäpptyst och på golvet ligger tången och ryker. Ringer pappa hysteriskt, min tv, nya modem, plattång, lampor och Gud vet vad har pajjat!
Ta det lugnt Malin. Kolla säkringarna är de nere?
Ja.
dra upp dem.
Phwuuu.
For till jobbet, fick samtal om att jag var tvungen att åka till Birsta och jobba efteråt.
Försökte fixa klar allt pappersarbete, leveranser, beställningar och kunder. Slutar och åker hem 1 timme och åker mot Birsta. Får samtal från kollega som beklagar sig över att jag inte har hackat sallad åt henne. Eftersom hon kanske inte hade lust att göra det. Samt fylla på drickor. Det börjar koka inombords över att behöva höra gnäll från omgivningen konstant. Speciellt när jag har arbetsrelaterade saker upp över öronen medans ingen annan behöver göra någonting, förutom att hacka sallad.
Brinner av och blir tokig, stänger av samtalet och försöker andas sansat. Kommer slutligen ut till Birsta bara för att möta femtioelva kunder. Har rush till stängning och hjärtat rusar iväg av stress.
Kommer hem tillslut och försöker finna ro. Får veta att jag jobbar 09.00-20.00 imorgon.
Folk fattar ju ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar